När du skriver in en webbadress som svt.se eller aftonbladet.se i din webbläsare händer det mycket bakom kulisserna innan sidan visas på skärmen. Din dator måste nämligen ta reda på vilken server som faktiskt innehåller webbplatsen – och det sker med hjälp av ett system som kallas DNS, eller Domain Name System. Utan DNS skulle vi behöva komma ihåg långa rader av siffror, så kallade IP-adresser, för varje webbplats vi vill besöka. DNS fungerar därför som internets telefonkatalog – det översätter mänskligt begripliga namn till maskinläsbara adresser.

Från namn till nummer – så fungerar DNS

Varje enhet som är ansluten till internet har en unik IP-adress, ungefär som ett telefonnummer. När du skriver in en webbadress i din webbläsare skickar din dator en förfrågan till en DNS-server för att ta reda på vilken IP-adress som hör till det aktuella domännamnet.

Processen sker i flera steg:

1. Webbläsaren kontrollerar först sitt eget minne – kanske har den redan besökt sidan nyligen och sparat IP-adressen tillfälligt.
2. Om inte, frågar den din internetleverantörs DNS-server, som fungerar som en lokal uppslagsbok.
3. Om adressen inte finns där, skickas förfrågan vidare uppåt i DNS-hierarkin – först till en root-server, sedan till en top-level domain-server (till exempel för .se), och slutligen till den auktoritativa servern som vet den exakta IP-adressen för domänen.
4. När IP-adressen hittats, skickas den tillbaka till din dator, som därefter kan ansluta till rätt server.

Allt detta sker på bara några millisekunder – snabbare än du hinner blinka.

Ett globalt nätverk av samarbetande servrar

DNS är inte ett centralt system, utan ett globalt nätverk av miljontals servrar som samarbetar. Det gör systemet både robust och snabbt. Om en server går ner kan en annan ta över. Denna decentralisering är en av anledningarna till att internet fungerar stabilt över hela världen.

Det finns olika typer av DNS-servrar med olika roller:

• Root-servrar – de översta i hierarkin, som känner till alla toppdomäner (.com, .se, .org osv.).
• Top-level domain-servrar (TLD-servrar) – hanterar information om domäner under ett visst toppdomän.
• Auktoritativa namnservrar – innehåller de faktiska uppgifterna om ett domännamns IP-adress.
• Resolver-servrar – de servrar som din dator eller internetleverantör använder för att hitta de auktoritativa svaren.

Læs også:

Förläng livslängden: Så håller du dina enheter rena och torra

Enheter

Dina digitala enheter utsätts dagligen för damm, väta och smuts – men med rätt skötsel kan du undvika problem och förlänga deras livslängd. Lär dig hur du rengör och skyddar telefoner, datorer och surfplattor på ett säkert och effektivt sätt.

Nya hobbyer med teknik: Utforska kreativa sätt att använda dina enheter

Enheter

Dina digitala enheter kan vara mycket mer än verktyg för kommunikation och underhållning. Utforska hur du kan använda teknik för att skapa konst, musik, programmering och gemenskap – och hitta nya sätt att utveckla dina intressen.

DNS förklarat: Så gör systemet det möjligt att använda webbadresser i stället för IP-nummer

Enheter

Varje gång du skriver in en webbadress sker en avancerad process i bakgrunden. DNS-systemet översätter namn som *svt.se* till de IP-nummer som datorer använder för att kommunicera. Lär dig hur denna osynliga teknik får internet att fungera smidigt – och varför den är så viktig.

Köp med eftertanke: Så undviker du att reklam styr ditt val av enhet

Enheter

Reklamen vill få dig att tro att du alltid behöver det senaste – men med lite eftertanke kan du göra köp som verkligen passar dina behov. Här får du tips på hur du undviker att marknadsföringen styr ditt nästa teknikval.

Varför DNS är så viktigt

Utan DNS skulle internet vara betydligt svårare att använda. Föreställ dig att du måste komma ihåg IP-adressen 142.250.74.14 i stället för att bara skriva google.com. DNS gör det möjligt för oss att använda ord och namn, medan datorerna sköter siffrorna.

Dessutom gör DNS det enkelt att flytta webbplatser mellan olika servrar. Om ett företag byter webbhotell räcker det att uppdatera DNS-posterna så att domännamnet pekar på den nya IP-adressen – användarna märker ingen skillnad.

Säkerhet och utmaningar

Trots att DNS är ett genialt system är det inte utan problem. Eftersom det utvecklades under internets tidiga år var säkerhet inte i fokus från början. Det har gjort systemet sårbart för vissa typer av attacker, till exempel:

• DNS-spoofing (eller cache poisoning) – där angripare manipulerar DNS-data så att användare skickas till falska webbplatser.
• DDoS-attacker – där DNS-servrar överbelastas med trafik för att göra dem otillgängliga.

För att motverka dessa hot har tekniker som DNSSEC (Domain Name System Security Extensions) utvecklats. DNSSEC använder digitala signaturer för att säkerställa att informationen inte har ändrats på vägen.

DNS i vardagen – utan att du tänker på det

De flesta internetanvändare tänker aldrig på DNS, men vi använder det hela tiden – varje gång vi öppnar en webbsida, skickar ett mejl eller använder en app. Även streamingtjänster och sociala medier använder DNS i bakgrunden för att hitta rätt servrar.

Många moderna webbläsare och operativsystem erbjuder nu också DNS över HTTPS (DoH) eller DNS över TLS (DoT), som krypterar förfrågningarna så att ingen obehörig kan se vilka webbplatser du besöker. Det är ett steg mot ett mer privat och säkert internet.

Ett osynligt fundament för internet

DNS är ett av internets mest grundläggande – och samtidigt mest förbisedda – system. Det gör det möjligt för oss att navigera i den digitala världen utan att tänka på de tekniska detaljerna. Nästa gång du skriver in en webbadress kan du tänka på att det i bakgrunden sker en blixtsnabb översättning från namn till nummer – en process som håller hela internet samman.